Say HI to Miss Backup-plan!
Yes that's me!
Ja, det är så jag överlever i denna hårda värld. Jag tycker inte om att må dåligt, så när jag kommer till saker som kan få mig att må dåligt måste jag ha en back up ifall allt skiter sig för att jag lätt ska kunna gå vidare.
JAG vet, sånt här beteende får konsekvenser och en baksmälla på detta beteende var nog det jag fick nu i höstas.
MEN that's who I am. SÅ, min nuvarande backup är;
Ifall pappa kommer fram till att han inte klarar av ansvaret för en hund just nu, så funderar jag på att ta Lucky på foder. Då under förutsättning att han inte blir såld. Det kan ju hända när som och det är jag beredd på.
Mejlade iaf Mia ikv så att hon vet om min tanke. Kände att det var bäst så.
En del av mig vänder sig dock ut och in med tanke på ansvar över en häst igen för allt jag minns är veterinärbesök, MEN samtidigt har jag inte mått såhär bra på länge i stallmiljö. Sista året med Putte var bara hemskt. Antingen var man hos veterinären, ute och konvalecentgick eller hade ångest över att man fick ångest över att man inte hade motivation för honom. Det var jobbigt att komma till stallet och se han stå där uttråkad och att man antingen inte fick göra ngt med han eller så orkade man inte psykiskt. När man väl orkade var han så pigg så att han ibland var farlig.
Det som är bra med Lucky är att han kan få mig att komma över lite skräck jag har fått iom Putte. Tror tex det var 2-3 år sen jag hoppade ordentligt och nu blir jag så nervös så jag kissar ner mig av ett kryss på 50 cm...
Sen är han väldigt fin att rida med :) Å komma iform på äldre dar är ju aldrig fel ;)
aja. Ville bara dela med mig till er om mina funderingar.
Imorgon ska Sum dresseras :D
Ska se om han tycker om banan :P Lucky tyckte inte om det, han spottade ut den direkt å sen kollade han på mig som om jag var dum i huvudet som matade honom med det där... haha!
Det är det som är så roligt med djur att alla han sina egna personligheter <3
Putte gjorde vad som helst för att få en banan! (tyvärr med tanke på han sista sekunder i livet...) men jag vill tro att han slutade sitt liv på gott humör.
Nu ska jag sluta skriva innan jag blir för sentimental och gå till kojs! En dag som denna vill jag inte gråta mig till sömns, det har jag gjort tillräckligt 2010!!
God natt på er :)
Ja, det är så jag överlever i denna hårda värld. Jag tycker inte om att må dåligt, så när jag kommer till saker som kan få mig att må dåligt måste jag ha en back up ifall allt skiter sig för att jag lätt ska kunna gå vidare.
JAG vet, sånt här beteende får konsekvenser och en baksmälla på detta beteende var nog det jag fick nu i höstas.
MEN that's who I am. SÅ, min nuvarande backup är;
Ifall pappa kommer fram till att han inte klarar av ansvaret för en hund just nu, så funderar jag på att ta Lucky på foder. Då under förutsättning att han inte blir såld. Det kan ju hända när som och det är jag beredd på.
Mejlade iaf Mia ikv så att hon vet om min tanke. Kände att det var bäst så.
En del av mig vänder sig dock ut och in med tanke på ansvar över en häst igen för allt jag minns är veterinärbesök, MEN samtidigt har jag inte mått såhär bra på länge i stallmiljö. Sista året med Putte var bara hemskt. Antingen var man hos veterinären, ute och konvalecentgick eller hade ångest över att man fick ångest över att man inte hade motivation för honom. Det var jobbigt att komma till stallet och se han stå där uttråkad och att man antingen inte fick göra ngt med han eller så orkade man inte psykiskt. När man väl orkade var han så pigg så att han ibland var farlig.
Det som är bra med Lucky är att han kan få mig att komma över lite skräck jag har fått iom Putte. Tror tex det var 2-3 år sen jag hoppade ordentligt och nu blir jag så nervös så jag kissar ner mig av ett kryss på 50 cm...
Sen är han väldigt fin att rida med :) Å komma iform på äldre dar är ju aldrig fel ;)
aja. Ville bara dela med mig till er om mina funderingar.
Imorgon ska Sum dresseras :D
Ska se om han tycker om banan :P Lucky tyckte inte om det, han spottade ut den direkt å sen kollade han på mig som om jag var dum i huvudet som matade honom med det där... haha!
Det är det som är så roligt med djur att alla han sina egna personligheter <3
Putte gjorde vad som helst för att få en banan! (tyvärr med tanke på han sista sekunder i livet...) men jag vill tro att han slutade sitt liv på gott humör.
Nu ska jag sluta skriva innan jag blir för sentimental och gå till kojs! En dag som denna vill jag inte gråta mig till sömns, det har jag gjort tillräckligt 2010!!
God natt på er :)
Kommentarer
Trackback
